Foton som inte platsar

Min nya fotoblogg:

f o t o n s o m i n t e p l a t s a r

VF.se - Värmlands Folkblad

VF.se - Värmlands Folkblad

Sjuka i kläm när rehabilitering läggs på is

Artikel från Sveriges Radio 26 november 2008

Många människor som varit sjukskrivna länge, väntar på rehabilitering, samtidigt som Försäkringskassan inte har använt de pengar som finns. För 2008 har den allra största delen gått till köp av utredningar kring sjukskrivnas behov av rehabilitering.

Regeringen vill att sjukskrivna ska rehabiliteras så tidigt som möjligt, och ändrade sjukförsäkringen i juli. Landstingen ska ta större ansvar, men trots att de ännu inte har kommit igång, så håller Försäkringskassan på att trappa ner insatserna för rehabilitering.

Många som nu är långtidssjukskrivna får inte längre samma hjälp. Försäkringskassan har visserligen gjort många utredningar om vilken hjälp de borde få, men sedan skurit ned på insatser som vård och arbetsträning.

Det är tjänster som tidigare köpts in från särskilda rehabiliteringsföretag. De företagen tvingas nu säga upp. Det senaste halvåret har 30 procent av personalen slutat , och företagen tycker det är fel att Försäkringskassan inte använt mer än en tiondel av pengarna till rehabiliteringsåtgärder, samtidigt som behoven är stora.

Kent Nyman, ordförande i rehab-företagens branschorganisation Prima:

– När det gäller rehabiliteringsfrågorna så har bland annat Försäkringskassan ungefär 50 miljoner kronor som de har till förfogande för att köpa aktiva rehab-åtgärder. Av dessa har man använt ungefär 6 miljoner i år.

Vad är det som inte blir utfört?

– Vi får i uppdrag att utreda rehabiliteringspotential hos människor och se vad man ska göra åt dem. När vi tittar ett år efter utredningen så har ingenting hänt, utan människor är fortfarande sjukskrivna, säger Kent Nyman ordförande för Prima och vd för Svenska rygginstitutet.

Försäkringskassans förklaring är att de inte gått vidare efter utredningarna, därför att arbetsgivare och landsting ska ha ökat ansvar för rehabiliteringen.

– Vi fick signalen från regeringen redan 2007 att man ville markera att det är arbetsgivaren och sjukvården och arbetsförmedlingen som ska stå för åtgärderna. Av det skälet har vi prioriterat utredningen, säger Tommy Sundholm, chef för försäkringskassans enhet för sjukförsäkring och funktionshinder.

Fantastiskt förslag

Enligt Sveriges Televisions Rapport i dag så vill en moderat arbetsgrupp bekämpa utanförskapet i vissa storstadsområden genom att den som länge fått socialbidrag ska tvingas att söka jobb på annan ort. Om personen tackar nej till arbete sänks ersättningen. Det blir trevligt det, för alla sjukskrivna som inte längre får vara sjuka för vår trevliga högerregering, utan måste söka försörjningsbidrag i stället för sjukpenning.. Fy fan.

Sjukskrivna tvingas vänta på rehabilitering trots garanti

Enligt Sveriges Radio Gävleborg måste många sjukskrivna kommer vänta på rehabilitering. Landstingen klarar inte av att uppfylla den utlovade rehabiliteringsgarantin som är tänkt att fungera som stöd för att människor ska komma tillbaka till jobb.

Enligt Landstinget Gävleborgs projektledare Maria Johansson finns rehabiliteringsgarantin än så länge bara i teorin. Det här beror på att landstingen inte har givits tid att jobba med det förberedelsearbete som skulle ha varit önskvärt, säger Maria Johansson.

För dem som är sjukskrivna betyder det att de kan få vänta på insatser som skulle kunna ge dem stöd och hjälp de egentligen behöver i en större utsträckning.Det är de som är sjukskrivna för ångest, stress eller smärta i rygg och nacke som ska omfattas av garantin. Avtalet mellan landstinget och regeringen skrevs under i somras. Men när rehabiliteringsgarantin kommer att finnas i praktiken är oklart.

Sveriges Radio Gävleborg P4

IPRED Idioti

Nu har våran regering kommit på YTTERLIGARE en idiotisk stasi-lag! Först FRA lagen och nu det här?! I korta drag handlar detta om samma sak som FRA, men nu ska skivbolag och filmindustrin få tillgång till IP adresser för att kunna se vem som har laddat ner vad. Sen kan dom bara skicka ett kravbrev om en påhittad summa pengar och i ren skräck så betalar folk ... Nej nu får det vara nog, det här måste stoppas, vi kan inte hålla på att bli överkörda av nån överbetald politiker som sitter på sin feta röv i regeringen och tycker saker. Man kan inte stoppa nätet, och utvecklingen. Internet är folkets, inte regeringens.

En närmare förklaring på vad detta är finns här
Protestlistan finns här
Gå med I Facebookgruppen STOPPA IPRED här

Visste du att....

• ...Antipiratbyrån vill kunna bygga upp en stor databas med alla personer som illegalt fildelar i Sverige
• ...Enligt ett domstolsbeslut i EG-domstolen behöver Sverige inte tvinga internetoperatörerna att ge upp personuppgifter till upphovsrättsindustrin
• ...Industrin anlitar företag som MediaDefender och Antipiratbyrån som sysslar med att hacka, sabotera och infiltrera

HJÄLP TILL ATT STOPPA DETTA LAGFÖRSLAG INNAN DET ÄR FÖR SENT!

Svensk drogpolitik ovetenskaplig

Jag har länge upprörts över den svenska drogpolitiken där all användning av alla droger är totalförbjuden, förutom de' legalla droger' som alkohol och besodiazepam/sömnmedel som det Svenska folket med myndigheternas tillåtelse får missbruka hur mycket de vill. Både alkohol och lugnande mediciner skapar svåra beroenden och missbruk med allt vad det innebär. Detta är den svenska dubbelmoralen. I de flesta länder i Europa och världen är användningen av t ex cannabis allmänt accepterat av både myndigheter och allmänheten och man har insett att cannabisanvändning inte leder till de våldsbrott som förknippas med t ex alkoholmissbruk utan tvärtom används det till större delen av vuxna människor i sina egna hem som ett alternativ till alkohol. Cannabis är en ört som har använts i olika medicnerande syften sen urminnestider och i T ex Spanien och England går det numera att få cannabis i kapselform mot bla illamående till följd av cellgiftbehandling och även mot sömnsvårigheter/depressioner och ångest.

I en 350 sidig kunskapsöversikt som offentliggörs i dag konstaterar Folkhälsoinstitutet att ' den svenska narkotikapolitiken baseras i liten utsträckning på vetenskapliga studier och det saknas bevis för att den restriktiva svenska politiken är mer effektiv än andra metoder.'

'Vi saknar bevis överhuvudtaget för mycket, säger Folkhälsoinstitutets chef för alkohol och narkotika, Sven Andréasson, till Ekot.'

Varför ska pensionärer som arbetat hela sina liv betala mer skatt?

Enligt programmet 'Godmorgon Världen i P1 är Sverige det enda landet i världen som beskattar sina pensionärer hårdare än förvärvsarbetande. Fy skam!

Borgarna ger upp

Borgerliga väljare tror på s-seger En opinionsundersökning från företaget Synovate visar att borgerliga väljare inte tror på en borgerlig valseger i riksdagsvalet om två år, skriver tidskriften Fokus. Drygt tusen personer fick frågan om de tror att socialdemokraterna bildar regering efter nästa riksdagsval. Och 48 procent av de borgerliga väljarna i gruppen svarade att de tror det. Men 42 procent av de borgerliga väljarna hoppas på en vändning, vilket var tio procentenheter fler än när samma fråga ställdes i mars förra året, skriver Fokus enligt TT.

Orättvist och omoraliskt - 68 kr i månaden är mycket pengar säger Göran Hägglund

Pensionärerna sågar regeringens satsning på de äldre

70 kronor mer i månaden för en stor majoritet av landets pensionärer.

Det duger inte, säger PRO och gör tummen ner för regeringens satsning på de äldre.

– Det här vinner man inte popularitetspoäng på, säger förbundssekreterare Anders Teljebäck till aftonbladet.se.

För att han och de andra i Pensionärernas riksorganisation ska bli nöjda krävs att pensionärer och löntagare beskattas lika.

– En pensionär som har 13 000 kronor i månaden betalar 600 kronor mer i skatt per månad jämfört med en löntagare med samma inkomst, säger Anders Teljebäck.

I den här frågan skiljer Sverige ut sig, till det sämre, enligt Teljebäck och hänvisar till en genomgång som Världsbanken har gjort.

– Av 53 länder som de har tittat på finns det inget annat land än Sverige där pensionärerna betalar högre skatt än löntagarna. Det är orättvist och omoraliskt.

Tidigare lovade regeringen skattelättnader för de sämst ställda, nu ändrar de sig och ger mer till de flesta. Är inte det bra?

– De med lägst pension får en skattesäkning på 2 600 kronor per år. Men för de som tjänar mer handlar det om 70 spänn i månaden. Det är väldigt väldigt lite. Det här är inte den reform vi ville se.

Riskerar regeringen att förlora pensionärsväljare på grund av det här?

– Det är svårt att bedöma. Men man vinner inte popularitetsligan bland pensionärerna. Det här är en väldigt viktig fråga för många.

Hur lever svenska pensionärer i dag?

– Det skiljer sig väldigt mycket åt. Men medan förvärvsinkomsterna har ökat med 40 procent mellan åren 1992 och 2006 så har pensionerna bara ökat med 0,1 procent under samma tid. Man kan inte säga att pensionärerna är en särskilt gynnad grupp.

Både fack och näringsliv vill stoppa utvecklingen

De stora inkomstskillnaderna i länet visar att segregationen gradvis ökar. Den analysen gör både LO och Svenskt Näringsliv, sedan de tagit del av DN:s statistik.

- Den geografiska ojämnheten är ett tecken på att något är fel. Det borde föranleda en översyn av bostadspolitiken, säger Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

- Vi är ett av de europeiska länder där det är absolut svårast att få en bostad. Nyanlända invandrare och låginkomsttagare samlas där det går att få en bostad, säger Stefan Fölster.

Nationalekonomer gör ofta olika tolkningar av statistik beroende på om de har en politisk inriktning eller arbetar för en organisation.
I det här fallet gör dock fackförbundet LO samma analys som företagarnas Svenskt Näringsliv.

- Vi har en ökad inkomstspridning med en tilltagande geografisk segregation. I vissa kommuner finns många nyanlända invandrare och en ny arbetarklass, i andra kommuner bor mer välbeställda grupper. Att göra bostadskarriär är dyrt, och de här siffrorna visar på en bostadssegregation, säger Dan Andersson, chefsekonom på LO.

Medan Stefan Fölster anser att bland annat hyresregleringen på bostadsmarknaden är en orsak till segregationen så menar Dan Andersson att tryggare anställningsförhållanden skulle kunna bryta utvecklingen.

- Ge fler människor chans att jobba mer och skapa fler fasta jobb. Med temporära anställningar sänks årsinkomsten och många, särskilt unga, hamnar utanför. Det är allvarligt om vi får ett samhälle där människor med olika bakgrund aldrig möts, då får vi en bristande förståelse för varandra i samhället, säger Dan Andersson.

Matilda Uusijärvi

Ekonomisk Segregation

Som DN rapporterat i dag har den ekonomiska segregationen ökat under 2000-talet. Carin Jämtin är djupt oroad över utvecklingen och menar att trenden måste brytas snarast.

- Inkomstklyftor är en bild av att många far illa i Stockholm. Framför allt är det oroande att barns uppväxtvillkor är så olika. Många föräldrar i utsatta förorter har till exempel inte råd med kulturskolan.

När människor inte kan förverkliga sig själva av ekonomiska skäl uppstår också en frustration i samhället som skapar social oro, säger hon.
- En utbredd misstro inför framtiden är aldrig fruktsamt.

För att komma åt problemet vill hon tillsätta en utredning som analyserar inkomstförändringar över tid och på så sätt få ett bättre underlag för politiska beslut.

En mer omedelbar åtgärd är annars att det byggs hyresrätter i Stockholm. Storleken på plånboken får inte avgöra var folk bosätter sig, säger hon och understryker också att mer pengar måste in i utbildningsväsendet. Inte minst i form av ökade studiemedel för att garantera en "dräglig levnadsstandard" under utbildningstiden.

- Vi borde ha satsat betydligt mer på vuxenutbildning under högkonjunkturåren. När vi går mot sämre tider är det de redan utsatta som drabbas värst. De politiska verktygen skulle ha använts för att rusta människor inför nedgången.

Enligt en prognos från utrednings- och statistikkontoret kommer kostnaderna för socialbidrag att öka med nio procent i och med att högkonjunkturen mattas av.

- Men det är främst stadsdelar som redan har det bökigt rent ekonomiskt, som Rinkeby, Farsta och Skarpnäck, som kommer stå för den största ökningen.

David Noaksson

Vart bor DU????

Även inom kommunerna i länet kan skillnaderna i inkomster vara stora. Mellan Stockholms stads rikaste respektive fattigaste stadsdelar skiljer det 170.000 kronor i medelårsinkomst.

Östermalm 368.700
Bromma 359.500
Norrmalm 347.300
Kungsholmen 331.600
Älvsjö 315.800
Södermalm 301.500
Hässelby-Vällingby 278.100
Hägersten-Liljeholmen 273.600
Enskede-Årsta-Vantör 255.900
Spånga-Tensta 255.800
Skarpnäck 252.200
Farsta 246.700
Skärholmen 207.400
Rinkeby-Kista 198.400

Bara rika har råd att plugga

Sveriges studenter har halkat efter rejält i inkomstligan. Att vara student betyder idag att man har mindre kvar i plånboken än för 20 år sedan, tvärtemot utvecklingen för de som valt att arbeta. Många studenter skulle inte klara sig utan inkomster från extrajobb.

Nu drar kurserna igång vid landets universitet. Men att klara studierna är inte det enda en nybliven student behöver fixa. Att snabbt lära sig att vända på slantarna är en nödvändig konst. För ekonomin som student är knapp.

Som DN skrivit tidigare ökar inkomstklyftorna i landet, och studenterna hör till förlorarna.

- De har blivit fattigare jämfört med för 20 år sedan. Efter nödvändiga utgifter så har de 300 kronor mindre kvar räknat i fast penningvärde, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för privatekonomi, som är kopplat till Swedbank.

Den som valt att arbeta har istället sett en helt annan utveckling. Enligt Swedbanks beräkningar har ett ungt enpersonshushåll med arbete utan högre utbildning under samma period istället fått en real förbättring med 4100 kronor per månad.

Hur får då studenterna pengarna att räcka till? Samtal med studenter ute vid Stockholms universitet tecknar en tydlig bild.

- Jag jobbar extra. Det skulle inte gå utan det, säger Johanna Sennerby, 26, som fikar på en medhavd banan ute vid Stockholms universitet.

Sen hon startade sina lärarstudier för dryga två år sedan har Johanna Sennerby drygat ut studielånet och bidraget med extrainkomster från sidojobb. Just nu jobbar hon två-tre dagar per vecka som gruppinstruktör på ett gym. Tidigare har hon jobbat på fik.

Anders Ekström, 23, som läser statskunskap, har lagt upp en strategi där han jobbar en termin för att sen plugga en termin, och klarar på så vis av sin ekonomi utan att ens ta lån. Varannan helg under studierna viker han också åt jobb som vårdbiträde på ett äldreboende.

Varken Anders Ekström eller Johanna Sennerby säger att de knappa förhållandena under studietiden avskräckt dem från att studera. Men Erika Pahne, menar att för många är det fallet.

- Gapet mellan arbete och studier har ekonomiskt blivit allt större och kan bidra till att många tvekar att studera vidare, säger Erika Pahne.

- Det innebär att de får arbeta extra vilket kan få konsekvenser på studiekvaliteten eller att det tar längre tid innan man blir klar, säger Erika Pahne.

Enligt Swedbank är det framförallt högre bostadskostnad som förklarar varför studenterna idag har mindre kvar i plånboken än för 20 år sedan. Hyran äter idag upp runt en tredjedel av studentens disponibla inkomst i fast penningvärde, jämfört med runt en femtedel 1989.

Så även om man lagar matlådor och köper begagnad kurslitteratur så är det svårt att komma undan det hål i plånboken som hyran gröper.

Många löser situationen med att bli samboende. För juridikstuderande Joel Grede, 25, som flyttat ihop med sin tjej, har ekonomin på så sätt förbättrats avsevärt.

-Jag klarar mig hyfsat nu. Tidigare var det inte på samma sätt, säger Joel Grede.

Men inte alla är förunnade en bra boendelösning.

-Boendet är jobbigt, säger Veera Pakala, 21, från Finland, som trots extrainkomster från sidoknäcket på Vikingterminalen inte har råd med egen bostad.

-Jag är inneboende. Jag har inte råd att bo själv. Jag måste gå till biblioteket för att plugga, säger hon.

Jenny Clevström DN

Ung & Fattig

I dagens DN står det att läsa att unga har halkat efter i 2000-talets inkomstökningar, och sämst har det gått i Stockholm. Medan svenska folket i snitt fått 23.500 kronor mer i plånboken har unga i Stockholms län gått back med 11.000.

- Det finns många tecken just nu på att ungas ekonomiska problem har ökat, och kommer att öka. Det är allvarligt för det rör en stor grupp människor, säger Per Nilsson, generaldirektör på Ungdomsstyrelsen.

Löneökningar och gynnsam konjunktur har under 2000-talet inneburit inkomstökningar på 11 procent eller runt 23.500 kronor om året för befolkningen mellan 20 och 64 år. DN:s granskning visar att unga vuxna i Sverige är förlorare i jämförelse med övriga. De mellan 20 och 24 år har bara ökat sina inkomster med 5 procent, eller cirka 4.500 kronor. Det finns dessutom stora regionala skillnader bland de unga.


Bäst har det gått i Västernorrlands län, där inkomsterna ökat med nästan 22.000 kronor per år. Sämst har det gått i Stockholms län. Där har ungas inkomster minskat med 11 procent. Det betyder cirka 11.000 kronor mindre i plånboken för den som var 20 och 24 år 2006, jämfört med en person i samma ålder år 2000.

Svårigheter att få fast jobb och hög arbetslöshet spelar stor roll för de ungas låga inkomster. På arbetsförmedlingen i Huddinge ser sektionschefen Erik Jöud att särskilt ungdomar med bristfällig gymnasieutbildning har svårt att hitta jobb.

- Många unga har en brantare uppförsbacke och känner av konjunktursvängningarna snabbare än andra grupper. När tiderna försämras försvinner många enklare servicejobb, säger Erik Jöud.

Just nu är 315 personer mellan 20 och 24 år inskrivna hos arbetsförmedlingen i Huddinge centrum. De första tre månaderna får de söka jobb på samma villkor som andra grupper. Därefter är det möjligt att få ekonomiskt stöd och hjälp att hitta praktikplats genom satsningar inom den statliga ungdomsgarantin.

Hos Erik Jöuds kollega Björn Söderberg har 20-årige Thomas Albers just fått information om vilket stöd han kan få av förmedlingen. Han hoppas på jobb inom bokbranschen men får rådet att bredda sin sökning. Trots erfarenheter som bokhandlarbiträde i Jönköping kan det vara svårt att komma in i en sådan snäv branch.

- För mig kändes ändå naturligt att gå hit. Jag har fått hjälp av förmedlingen förr, säger Thomas Albers.

Samuel Donington, 25, valde en annan strategi när han började leta jobb för tre år sedan efter flytten till Huddinge från Leeds i England.

- Jag gick på puben och träffade folk och fick kontakter den vägen.

I dag är Samuel Donington anställd som trädgårdsmästare och arborist hos kommunala Hugebostäder och tjänar nästan 24.000 kronor i månaden.

- Jag är nöjd med lönen, men tiden som arbetslös var hemsk. Jag tappade själförtroendet och var nära att flytta hem.

En ung i Huddinge kommun hade år 2000 en årsinkomst på 105.730 kronor, år 2006 hade den sjunkit till 83.800 kronor. Den vanligaste förklaringen till att unga halkat efter ekonomiskt är att de börjar jobba senare i dag än i början på 90-talet. Det beror också på att fler studerar på högskola eller universitet, men det förklarar bara delvis de ungas försämrade ekonomi.

Ungdomsstyrelsen har sett situationen för unga försämras. Antalet unga som är skuldsatta ökar, dessutom har andelen fattiga mellan 20 och 29 år fördubblats. En konsekvens av det är att hälften av alla mellan 16 och 29 år är beroende av ekonomiskt stöd av sina föräldrar. Generaldirektör Per Nilsson är orolig över utvecklingen.

- Det kan tyckas som en snäll gest men det innebär en polarisering till olika förutsättningar, eftersom alla inte har föräldrar som kan betala.

- Jag är orolig för vad som händer om konjunkturen nu förändras, som många tror. Vi vet att unga drabbas först och mest, och återhämtar sig långsammast. Dessutom har vi mycket stora ungdomskullar. Man måste se till att unga får komma i arbete så att de kan försörja sig själva, säger Per Nilsson.

Matilda Uusijärvi, Torbjörn Tenfält

Siffrorna som DN tagit fram kommer från SCB:s statistik över förvärvsinkomst; från tjänst (lön, pension med mera) och näringsverksamhet. Kapitalinkomster ingår inte. Samtliga siffror är i 2006 års priser, och anger medianinkoms­terna i kommunerna.

Skilda Världar

De rika blir rikare och drar ifrån de fattiga

Segregationen ökar i Stockholms län. DN:s granskning av inkomstutvecklingen under 2000-talet visar att skillnaden mellan fattiga och rika kommuner i länet har växt.

Under 2000-talet har bland annat högkonjunkturen och löneökningarna gjort att många kunnat höja sina inkomster.

Siffror som DN tagit fram med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) visar att inkomstskillnaden mellan befolkningen i den rikaste respektive fattigaste kommunen i Stockholm har ökat.

De som redan tjänar bra har ökat inkomsterna mest. I Vaxholm, Vallentuna och Danderyd har inkomsterna höjts 13-14 procent. De kommuner där inkomsterna är låga har däremot halkat efter. I Sigtuna, Nynäshamn och Botkyrka har inkomsterna stigit 7-8 procent.

I reda pengar handlar det om att ett genomsnittligt par i Danderyd nu tjänar en kvarts miljon mer om året än ett par i Botkyrka.

- Det är som två skilda världar, och jag föredrar Djursholm. Där är allt rent och folk är trevliga, säger Faulos.

Klockan är nio på morgonen när han kommer ut ur höghuset i Hallunda. För mindre än elva timmar sedan klev han in genom samma port, nu ska han återigen påbörja sin dagliga resa tvärs över Stockholm. Innan han hunnit fram till bilen rusar Lucas och Amanda, sju och fem år gamla, fram till pappas utsträckta armar.

- Det är ett rent helvete att jag träffar barnen så lite. Jag har ju inte sett dem så mycket under uppväxttiden, säger Faulos.

Faulos är uppvuxen i Värnamo, han flyttade till Stockholm när han träffat sin blivande fru. Under några år var han arbetssökande med tillfälliga jobb, men sedan fyra år tillbaka driver han en grekisk kolgrillsbar på Djursholms torg. Faulos jobbar sju dagar i veckan, men trots slitet drar han än så länge inte in några stora summor på restaurangen.

- Det rullar på men jag har belånat mig upp över öronen för att kunna investera.

Faulos resa går mellan länets ytterligheter. I ena änden den kommun där invånarna har lägst inkomster och högst arbetslöshet, i den andra den kommun där inkomsterna är högst i landet. Botkyrka och Danderyd är välkända för sina olikheter i befolkningssammansättning och inkomster, på gränsen till stereotyper. Ändå ser verkligheten ut så, och inkomstgapet mellan dem har ökat. DN:s siffror anger medianinkomst, jämför man medelinkomster är gapet ännu större. 2006 var medelinkomsten i Danderyd 467.800, i Botkyrka 223.900.

Tidigare studier av enskilda hushålls ekonomi har visat att klyftorna ökar i Sverige. Den geografiskt uppdelade statistik som DN sammanställt över Stockholms län är svår att jämföra med resten av landet. Med SCB:s hjälp har DN gjort en liknande uträkning och jämfört inkomster i den rikaste respektive fattigaste kommunen. Den visar att en Botkyrkabo år 2000 tjänade 70,8 procent av en Danderydsbos inkomst. År 2006 hade Botkyrkabons andel minskat till 67 procent. Samtidigt minskade skillnaden något mellan rikaste (Danderyd) och fattigaste (Borgholm) kommunen i riket. År 2000 hade en Borgholmsbo 63,5 procent av en medianinkomst i Danderyd, år 2006 var andelen 63,9 procent.

Faulos funderar ibland över skillnaderna i de två kommunerna han lever och arbetar i.

- Jag hade inte tvekat en sekund om jag fick en lägenhet eller kunde köpa något i Danderyd, för barnens skull. Jag tror att skolorna är bättre, och det handlar ju om att få en bra start i livet. Min son ska börja ettan nu och de har sagt att det är fyrtio elever i klassen. Jag och min fru sitter på kvällarna och pratar om hur han ska kunna utvecklas, men vet inte vad vi kan göra åt det.

- Det borde inte finnas klassskillnader i Sverige men det gör det. Det hade inte behövt vara så om politikerna hade skött det bättre, och inte placerat alla invandrare på samma ställe, säger Faulos.

Det socialdemokratiska kommunalrådet i Botkyrka, Katarina Berggren, menar att bostadssegregationen är den viktigaste faktorn till det ökade gapet mellan Botkyrka och Danderyd.

- I Danderyd och Täby bygger man inte bostäder som vanligt folk kan hyra. I Botkyrka har vi också många nyanlända svenskar, eftersom det är här de kan få bostad. Om fler kommuner var med och delade ansvaret för det skulle det bli en mer jämn fördelning. Men jag tror inte de vill ha någon förändring egentligen, säger hon.

- Vi försöker ändra bilden av Botkyrka. Vi satsar på att bygga mer attraktiva bostäder och vi planerar Sveriges största upplevelsepark, säger Katarina Berggren (s).

Danderyds kommunalråd Gunnar Oom (m) gläds över att det gått bra för Danderyd. Han säger att kommunen visst tar ansvar för flyktingmottagandet, och att en stor del av lägenheterna är hyresrätter.

- Bara för att Botkyrka inte går bra så ska inte vi ha dåligt samvete. Det handlar om att sköta sin kommun bra. Mycket fungerar väl här och det borde kunna vara en drivkraft för andra. Man får komma ihåg också att befolkningen inte är statisk. Många gör bostadskarriär från andra kommuner och flyttar hit. Accepterar man att man kan tjäna olika, att man kan äga företag och så vidare, så blir det ekonomiska olikheter i befolkningen, säger Gunnar Oom (m).

Färre hyresrätter bland nybyggen

Andelen påbörjade byggen av hyreslägenheter minskar kraftigt, och tydligast är skillnaden i storstäderna. I Stockholm var 11 procent av de nyproducerade flerbostadshusen hyresrätter det första halvåret, ett ras från 39 procent i Stockholm jämfört med året innan.

I Stockholm påbörjades cirka 180 nya hyreslägenheter första halvåret i år.

Joakim Larsson, moderat bostadsborgarråd i Stockholm, bekräftar att det är svårt att få nybyggda hyresrätter att bli ekonomiskt hållbara.

Riksdagsledamöterna på språkresor för miljoner

Totalt 37 sommarlediga riksdagsledamöter har den här veckan varit på språkresor — på skattebetalarnas bekostnad. Kostnad: 2,2 miljoner kronor, kan Politikerbloggen avslöja.
Riksdagsledamöterna har antingen studerat engelska eller franska. Politikerbloggen publicerar nu listan som visar vilka politiker som studerat vad.

Varje år erbjuds riksdagsledamöterna veckolånga språkutbildningar utomlands. Förberedelserna består i telefonintervjuer och enkla frågeformulär. Därefter placeras ledamöterna på rätt utbildningsnivå.

Och det är många som nappar när riksdagsförvaltningen lockar med betalda språkresor till Nice och London. Förvaltningen ställer inga krav på ledamöterna över huvud taget. Några reseberättelser behöver inte lämnas och kunskaperna efter utbildningarna kontrolleras inte.

Totalt har riksdagsförvaltningen budgeterat 2,2 miljoner kronor för språkutbildningar under 2008. Utöver språkresorna den här veckan anordnas vid andra tider på året några kortare intensivutbildningar i Stockholm.

I år var det flest moderater som reste utomlands — 17 av 37. Inte en enda vänsterpartist tog chansen att studera ett främmande språk.

Här är ledamöterna som åkte på språkresa till Frankrike:
Karin Granbom, fp
Otto von Arnold, kd
Berit Andnor, s
Lars Hjälmered, m
Karin Pilsäter, fp
Fredrick Federley, c
Cecilia Wikström, fp
Anita Brodén, fp
Marie Weibull Kornias, m

Här är ledamöterna som åkte på språkresa till England:
Sofia arkelsten, m
Ulf Berg, m
Jörgen Johansson, c
Sofia Larsen, c
Jasenko Omanovic, s
Jessica Polfjärd, m
Jan Lindholm, mp
Karin Svensson-Smith, mp
Anders Karlsson, s
Lennart Pettersson, c
Lars Arne Staxäng, m
Birgitta Eriksson, s
Bertil Kjellberg, m
Magdalena Andersson, m
Margareta Pålsson, m
Hans Wallmark, m
Jan R Andersson, m
Eva Bengtson Skogsberg, m
Margareta Kjellin, m
Elisabeth Svantesson, m
Tomas Tobe, m
Lena Asplund, m
Monica Green, s
Siw Wittgren-Ahl, s
Annie Johansson, c
Thomas Strand, s
Mats Sander, m
Eva Johnsson, kd

Duktig Flicka

Drogmissbruk ökar bland unga tjejer

I dagens Dn står det att läsa att drogmissbruket bland Stockholms unga ökar. Fler både röker, dricker och tar narkotika. Flickornas vanor blir allt mer lika pojkarnas, och de mår sämre psykiskt.
Det visar en totalundersökning med elever i 9:e klass och 2:an på gymnasiet.

– Flickorna super mer, knarkar mer och deltar oftare i våldssammanhang. Och de ligger skyhögt över killarna när det gäller psykisk ohälsa, säger socialborgarrådet Ulf Kristersson, m.

Var fjärde flicka i nian har flera gånger i veckan haft svårt att somna det senaste läsåret, jämfört med 19 procent bland de jämnåriga pojkarna. Och allt fler flickor svarar att de flera gånger i veckan har en ”nervös mage”.

Även när det gäller mobbning via internet eller sms/mms är flickorna i nian mest utsatta. Nästan en av tio har trakasserats det senaste året, och det är ofta killar som står för mobbningen.

Karin Svanberg, sektionschef på Precens som ansvarar för enkäten, tror att det handlar om en brytningstid där höga, och ibland oförenliga krav, ställs på unga tjejer.

– De ska både leva upp till den traditionella rollen av att vara söta och duktiga i skolan, och samtidigt förväntas de ta plats som killarna.

Efter flera års nedgång vänder narkotikakurvan återigen upp bland både pojkar och flickor. En av fyra ungdomar på gymnasiet har någon gång prövat narkotika. Och var tionde kille i årskurs 2 på gymnasiet har tagit narkotika den senaste månaden. Motsvarande siffra för flickorna är 6 procent.

Cannabis är fortfarande vanligast, men kokainet ökar, särskilt bland pojkar i årskurs 9. Bland de ungdomar som tagit narkotika har 10 procent använt kokain och lika många har tagit amfetamin. Ecstasy minskar däremot. Ungdomarna kommer över narkotikan via kamrater som bjuder eller säljer.

Årets enkät visar också att årskonsumtionen av alkohol bland flickor i årskurs 9 för första gången är högre än riksgenomsnittet på 2,5. Flickor i Stockholm dricker i snitt 2,63 liter alkohol per år. Jämnåriga stockholmspojkar dricker 2,9 liter (3,2 i riket). Vuxna dricker i snitt 10 liter per år.

– Varenda tonåring har ett nummer i mobilen dit han eller hon kan sms:a för att få smuggelsprit, säger Conny Carlsson Sundman, fältassistent på Östermalm.

Han, liksom kollegorna Fredrik Nell och Tina Lundin på Kungsholmen, är kritiska till att föräldrar åker bort och låter ungdomar ha fester hemma, utan någon vuxens närvaro.

– Föräldrarna är så naiva. Och de vågar inte vara föräldrar och bestämma över sina tonåringar.

– Lägg dig i, våga vara vuxen. Du hänger med till idrottsträningen, följ med ut på nätet också. Var försiktigare med pengar. Och håll reda på vad pengarna du ger barnen går till, är deras råd.

De är överens om att föräldrar i förorten generellt sett har bättre koll på sina ungdomar.

– Där ska barnen oftare vara hemma och äta middag varje kväll, Och de vuxna har bättre koll på varandras barn, säger Conny Carlsson Sundman.

Behovet av ny regering har aldrig varit mer akut

Jag hittade följande insändare i gårdagens City.se och tycker att det uttrycker mina exakta åsikter om Sveriges nuvarande regering:

I höst har regeringen avverkat

halva sin mandatperiod.
Moderaterna har redan
prisat sig själva i stora
tidningsannonser. Vad de
inte berättar är att långtidsarbetslösheten
bland ungdomar
har tredubblats, att
socialbidragen ökar i nära
hälften av landets kommuner
och att jobbtillväxten
nu tvärnitar. Frågan är
dessutom om någon tidigare
regering varit så sargad
och demoraliserad efter
bara två år vid makten.
Skandalerna har haglat:
Svarta barnflickor, obetalda
tv-licenser, rader av
avgångna ministrar och
statssekreterare, akuta kriser
inom försvar och rättsväsende,
konfrontation om
a-kassan, provokativa statliga
utförsäljningar och nu
senast en minst sagt valhänt
hantering av FRA-frågan.
Sällan har väl behovet
av en ny regering varit mer
akut.
MAGNUS HEDBERG
TÄBY

Allt fler barn drogas till sömns

Alltmer sömnmedel och lugnande läkemedel skrivs ut till barn och unga.

År 2 000 fick cirka 1 000 barn och tonåringar i åldrarna 0–19 år sömnmedel och lugnande läkemedel utskrivet. 2007 var siffran cirka 15 000, enligt uppgifter till Metro.

Den totala mängden dagsdoser som skrevs ut 2007 till barn och ungdomar var enligt Apoteket cirka två miljoner.

– Det här är mycket oroande. Vi har ingen aning om vad som händer när man vänjer en växande hjärna vid den här typen av medel, säger professor Torbjörn Åkerstedt, sömn- och stressforskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, till TT.

Främst är det tonåringar som får medicin, men försäljningen till barn mellan 0–4 år har ökat med 30 procent på två år.

– Vi möter ofta barn föräldrar till barn i ettårsåldern som vill ha sömnmedel utskrivet till sina barn, berättar Birgitta Klang, barnsjuksköterska på barnavårdscentralen Mamma Mia.

Förskrivningen av sömnmedel och lugnade läkemedel ökar kraftigt bland 0–19 åringar. Men medicinen kan vara skadlig.

– På sikt kan det bli svårare och ta längre tid att ta in och lära sig nya saker om man är påverkad.Risk för beroende finns också, säger Anne-Liis von Knorring, överläkare och professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, till Metro.

Hon anser dock att lugnade medel ofta är nödvändigt för att komma tillrätta med exempelvis depressioner.

Birgitta Klang är barn­-sjuksköterska på barna­vårdscentralen Mamma Mia.

– Vi möter ofta föräldrar till barn i ettårsåldern som vill ha sömnmedel utskrivet, säger hon till TT.

Utskrifterna av sömnmedel och lugnande läkemedel till barn har på fem år ökat med drygt 200 procent.

Så mycket skrivs ut

Ålder 2002 2006 2007
0—4 33 049 60 451 62 050
5—9 147 507 271 458 345 617
10—14 185 917 509 105 637 447
15—19 323 162 784 865 1 006 226

Räknat i antal dagsdoser av sömnmedel och lugnande medel.

Källa: Apoteket/TT

Bidragen ökar när folk lämnar a-kassan

Enligt Sveriges Radios Ekonyheter har avhoppen från a-kassorna har fortsatt under sommaren samtidigt som prognoserna för arbetslösheten pekar uppåt. Följden när folk blir utan skyddsnät kan bli att kommunernas kostnader för socialbidrag ökar.

– Vänder ekonomin nedåt så är det många saker som går åt fel håll och då kan det bli förändringar ganska snabbt, säger Clas Olsson, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.

Men det kan vara en stor post då, att folk står utan skyddsnät?

– Ja. Om folk inte är med i a-kassan och arbetslösheten stiger då innebär det att kostnaderna för socialbidrag ökar, för det finns inte så många andra alternativ för dessa grupper, säger Clas Olsson.

De senaste fem åren har kommunernas kostnader för socialbidrag legat på omkring 9 miljarder kronor om året. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, kan förändringarna som regeringen genomfört av a-kassan och sjukförsäkringen leda till att socialbidragskostnaderna ökar med cirka 1 miljard per år.

– Man stramar åt regler i de statliga trygghetssystemen och då kommer ett antal personer att trilla utanför. Och en del av dem kommer att fångas upp av kommunernas socialbidrag, säger chefsekonom Clas Olsson.

Ungefär en halv miljon svenskar har lämnat a-kassan sedan hösten 2006. Hur mycket just a-kasseutträdet betyder för socialbidragen har inte SKL beräknat, men Clas Olsson säger att effekter som inte synts när sysselsättningen varit hög kommer att bli tydliga om arbetslösheten stiger som i prognoserna.

– Det är först det kommande året som vi kommer att se eventuella konsekvenser av de reformer som genomförts. Stiger arbetslösheten igen blir konsekvenserna mycket större, och då får vi se om våra beräkningar var riktiga, säger Clas Olsson.

I Botkyrka kommun söder om Stockholm har socialbidragskostnaderna ökat med cirka tio procent i år. Och kommunen tror att kostnaderna kan dra i väg ännu mer, det säger verksamhetschefen Vlasta Markicic.

– De som har valt att lämna a-kassan, vi vet inte vad konsekvenserna blir när vi kommer in i en lågkonjunktur. Men det kan bli så att socialbidragskostnaderna kommer att öka, det är det jag befarar, säger Vlasta Markicic på Botkyrka kommun.

20.000 utan rätt till sjukförsäkring

I dagens DN står det att läsa att om ett och ett halvt år har de 60.000 svenskar som är sjukskrivna i dag inte längre rätt till sjukförsäkring. Två tredjedelar beräknas återgå i arbete eller gå i pension, men 20.000 personer kommer att få lämna sjukförsäkringen, enligt en ny prognos.

Det är dubbelt så många som vi först räknade med, säger Bertil Thorslund, analytiker på försäkringskassan, till Nerikes Allehanda.

Den som har varit sjukskriven i ett år får normalt förlängd sjukpenning med 75 procent, i max 550 dagar. Om det finns synnerliga skäl kan försäkringskassan bevilja fortsatt sjukpenning med 80 procent, utan någon maxgräns för antalet dagar.

- Vi har hittills fått in något tusental ansökningar om fortsatt sjukpenning. Vår bedömning är att det kommer att bli få som beviljas, säger Bertil Thorslund till tidningen.

Biligare Mat?

Enligt Sveriges Television kan de galopperande livsmedelspriserna kan vara på väg att vända. Orsaken är att årets skörd väntas bli större i både Europa och USA. Det kyler ned spannmålspriserna, enligt Lantmännen.

-De nya spannmålspriserna beräknas kunna få genomslag på matpriserna vid årsskiftet, säger Margaretha Minser på Lantmännens spannmålsdivision till tidningen Dagens Industri.

Matpriserna har stigit med fem-tio procent det senaste året. På spannmålsbaserade produkter har ökningen varit ännu större - mjöl och pasta har blivit upp till 40 procent dyrare.

Prisökningen orsakades av flera faktorer: Två år av dåliga skördar, ökad efterfrågan på spannmål från Indien och Kina och att produktionen av av biobränsle tagit fart.

Men än kan årets skördar slå fel. -Då kommer vi att se extrema prisökningar, säger Niclas Egmar på Handelsbanken till DI.

Svenskarna sover sämst i Europa

För tredje året i rad ökar svenskarnas förbrukning av sömnmedel.
Svenskarna är ett av Europas sämst sovande folk. Var tredje person i Sverige har perioder av sömnproblem och varje dygn konsumeras 420.000 doser sömnmedel. Den största ökningen står ungdomar i åldern 16 till 24 år för.

Sömnproblemen skjuter i höjden under vinterhalvåret. Eftersom dålig sömn lätt leder till nedstämdhet rekommenderar läkare både antidepressiva preparat och sömnmedel. Under sommarsemestern däremot, upplever många människor att sömnen förbättras.

- Man har mindre att oroa sig för. Semestern innebär en längre sammanhängande period av sömn, säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Karolinska institutet till TT.

För att riktigt kunna varva ner och därmed optimera sina sömnperioder rekommenderar Torbjörn Åkerstedt att man tar det lugnt under semestern och inte bokar in för mycket sociala aktiviteter, med släkt och vänner som "måste besökas".

- Det är som ett arbete i sig. De flesta måste anstränga sig när man träffar andra människor. Det blir en belastning om man måste åka runt och vara trevlig och vänlig, säger Torbjörn Åkerstedt.

Psykvården i akut kris – på grund av semestrar

Psykvården får allt svårare att klara belastningen under semestern.
'Just nu går öppenvården på knäna', säger en mentalskötare till Aftonbladet.

En mentalskötare vid den mobila psykjouren på S:t Görans sjukhus berättar för Aftonbladet att läget är akut. 'Den ordinarie personalen är på semester. För många patienter blir det jobbigt utan deras vanliga kontaktperson. Vi har det väldigt tufft'. Han tycker att trycket på öppenvården är alldeles för stort. 'Väntetiden kan vara mer än en månad. Många får inte den hjälp som de behöver'.

David Eberhard, chefsöverläkare för Norra Stockholms psykiatri, säger att patienterna är lika välkomna under sommaren. 'Vi har samma öppettider och ingen nekas vård. Men i enskilda fall kan det säkert påverka att det är semester.'

Sedan 1995 har antalet slutna platser i den svenska psykvården minskat från drygt 8 300 till 4 300. Belastningen på öppenvården blir allt större.
Intresseföreningarna som värnar om de psykiskt sjuka kräver en förändring.
'I dag är psykvården i kris. Det måste till mer resurser', säger Jan-Olov Forsén, Riksförbundet för social och mental hälsa.

Försäkringskassan backar om sjukskrivningsregler

Jag tycker att det är konstigt att Försäkringskassan får skulden för de nya reglerna - det är ju REGERINGEN som bestämmer och inför de nya reglerna, Försäkringskassan fullföljer ju bara lagen som regeringen inför. Nu undrar jag hur och vem som ska definera vad som är 'mycket alvarlig sjukdom' och "sjukdom så svår att det finns ett påtagligt hot mot den sjukes liv inom de närmaste månaderna".Och jag kommer att vänta med spänning på itt 'ursäktsbrev'....

Senaste DN artikeln i ämnet:

'Försäkringskassan skriver om vilka skäl som gäller för att få fortsatt sjukskrivning. Ännu på fredagsförmiddagen försvarade man sin tolkning, men efter ett möte med socialdepartementet skriver man om.

Det är den storm som uppstått efter att cancersjuka Anna Olsson i Uddevalla fått ja som svar på frågan till försäkringskassans handläggare om man måste ligga på sin dödsbädd för att få fortsatt sjukskrivning.

- Vi beklagar om vi har använt en formulering som gör att folk missförstår vad som gäller, sade försäkringskassans informationschef Robin Lapidus efter mötet.

Frågan är om det är "folk" eller försäkringskassan som missförstått för när cancersjuka Anna Olsson i Uddevalla frågade sin handläggare om man måste ligga för döden för att få fortsatt skjukpenning.

Det handlar om det brev som gått ut till 70.000 personer om hur de ska ansöka om fortsatt sjukpenning på 80 procent och villkoren för att få det. Där står att man bara kan få det om man lider av en allvarlig sjukdom.

Försäkringskassan skriver "med mycket allvarlig sjukdom menas i det här sammanhanget att sjukdomen är så svår att det finns ett påtagligt hot mot den sjukes liv inom de närmaste månaderna".

Men samma, ganska glasklara formulering, återkommer i annan information och i försäkringskassans informationsmaterial till arbetsgivare och läkare och försäkringskassans chef för försäkringsprocesser, Birgitta Målsäter, har till TT sagt att formuleringen kommit till efter att kassans jurister och medicinska experter tolkat propositionen och dess förarbeten.

- Den här formuleringen om vad "allvarlig sjukdom" är finns i den departementspromemoria som föregick propositionen. Men den ändrades i propositionen där vi i stället exemplifierar med bland annat sjukdomen ALS, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Det var en förändring som försäkringskassan inte uppfattat som särskilt viktig när man skulle tillämpa de nya reglerna, för även om formuleringen är borta i själva propositionstexten ingår den i de förarbeten till lagen som försäkringskassan är beroende av för att tillämpa de nya bestämmelserna.
Anna Olsson själv fortsatte på fredagen debatten genom att ringa radioprogrammet "Ring P 1".

- Det första försäkringskassan nu ska göra är att ta reda på vilka som fort brevet, kontakta dem och be om ursäkt. Sedan ska man reda ut vad som gäller för att deras egna tjänstemän ska få veta det, sade hon.

Anna Olsson sade att hon fått beröm och medhåll från tjänstemän på försäkringskassan - tjänstemän som inte vågar yttra sig om det på jobbet.

Försäkringskassan nya tolkning av bestämmelserna ska komma redan i början av nästa vecka.

Peter Sandberg, peter.sandberg@dn.se

Cancersjuk för frisk för ersättning

Jag fick själv samma trevliga brev från Försäkringskassan. Jag har svårt att uttrycka den förtvivlan jag känner inför vad högerregeringen gör mot alla sjuka, och mot de som redan har det svårt. De mördar folk. Hur fan ska man kunna tillfriskna om man ständigt har denna ekonomiska stress? Väldigt lätt för dem som aldrig behövt känna på ekonomisk stress. Jag känner sånt glödande hat när jag tänker på regeringens jävla 'alla ska med'politik. 1/4 del av de med min diagnos tar livet av sig, räknas det då som om att man kan dö inom 3 månader?

''Du kan ansöka om fortsatt sjukpenning om du har en allvarlig sjukdom. Med allvarlig sjukdom menas att det finns ett påtagligt hot mot den sjukes liv inom de närmaste månaderna.''

Självmorden kommer att öka drastiskt - ingen orkar med detta.

Gud, tänk om någon av dem drabbades av en katastrof, blev sjuka, förlorade jobbet.

De borde få känna på det själv.

Artikel i dagens DN:

Försäkringskassan meddelade Anna Olsson i Uddevalla att fortsatt sjukpenning får man bara om man är så sjuk att man riskerar att dö inom ett par månader. Socialförsäkringsministern menar att kassan har fel.

I radioprogrammet "Ring P 1" på torsdagsmorgonen berättade en ursinnig Maj Olsson från Uddevalla om vilka besked hennes cancersjuka dotter fått från Försäkringskassan.

Dottern Anna Olsson har under ett par år kämpat mot en bröstcancer som kommit tillbaka som dottersvulster i lungorna.

Anna går på tung behandling med cellgifter och nya preparat som kräver särskild licens. Det gör henne trött och infektionskänslig, men trots det har hon med hjälp
av en förstående arbetsmarknad kunnat arbeta 20 procent.

I en intervju i Radio Väst berättade Anna själv om den information hon fått från Försäkringskassan om de nya regler som gäller från den 1 juli, att hon efter en tid inte kommer att kunna få fortsatt sjukpenning utan kommer att prövas mot hela arbetsmarknaden om hon kan ta ett annat jobb någon annanstans:

- Du kan ansöka om fortsatt sjukpenning om du har en allvarlig sjukdom. Med allvarlig sjukdom menas att det finns ett påtagligt hot mot den sjukes liv inom de närmaste månaderna.

- Jag undrar vem Försäkringskassan är till för. Man har bara talat om att folk fuskar, men jag har en sjukdom som antagligen kommer att ta mitt liv. Tro faen att jag inte fuskar.

På den direkta frågan om det betyder att bara den som ligger på sin dödsbädd kan få sjukpenning efter ett och ett halvt år har Annas handläggare bekräftat att det är så som Försäkringskassan tolkar reglerna.

Men socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, som liksom Anna Olsson från Uddevalla, menar att Anna fått ett felaktigt besked från Försäkringskassan:

- Det fanns en formulerings om att "mycket allvarlig sjukdom" betyder att den är direkt livshotande i en departementspromemoria. Men den formuleringen finns inte i den proposition som tagits i riksdagen och det är inte så bestämmelserna ska tillämpas. Har man mycket allvarlig sjukdom kan man få fortsatt sjukpenning på 80 procents nivå och det finns ingen fast stoppunkt för hur länge man kan få det, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

- Man kan även söka "förlängd sjukpenning", men den är tidsbegränsad och på 75 procents nivå.

Hon har sett det brev som skickades till Anna Olsson och reagerat på det.

- Jag har påpekat för Försäkringskassan att det är en olycklig och felaktig formulering, säger ministern.

Informationen låg dock ute på Försäkringskassans hemsida ännu på torsdagseftermiddagen. Både i informationen till allmänheten, i informationen till arbetsgivare och läkare och i informationen på den blankett man ska använda för att söka fortsatt sjukpenning finns formuleringen:

"Med mycket allvarlig sjukdom menas i det här sammanhanget att sjukdomen är så svår att det finns ett påtagligt hot mot den sjukes liv inom de närmaste månaderna."

Annas mamma Maj Olsson menar att det här återspeglar andan i hela det nya regelsystemet:

- Vem som är så sjuk orkar kämpa mot det här systemet? Man vill helt enkelt få så många som möjligt utförsäkrade så att kostnaderna vältras över på kommunernas socialtjänst.

Peter Sandberg, peter.sandberg@dn.se

Länkar & mer artiklar:

http://hannelore09.blogspot.com/2008/07/cancersjuk-fr-frisk-fr-sjukpenning.html Andra

bloggar om: sjukförsäkring, rapport, sjukskrivningsregler, regeringen, samhälle, politik, cristina husmark pehrsson, rehabilitering, alliansen, sjukpenning, sjukersättning, försäkringskassan, hälsa, utanförskap, lagar, välfärd, st, sjukdom, livsfara, regler, socialförsäkring, cancer, sjukintyg, arbetsförmåga

Staten & Kapitalet

En fantastisk gammal Ebba Grön klassiker från min barndom - och lika aktuell idag, om inte mer så! Måste tilläga att jag var och såg Thåström spela vid Zinkensdamm i lördags, oc att han bara blir bättre och bättre!

En Svensk Tiger Aldrig!

Kontakta din riksdagsledamot! Gör klart för honom/henne att du inte accepterar detta smygande steg mot ett övervakningssamhälle. Fråga varför han/hon vill rösta för ett förslag som åsidosätter grundläggande principer om skydd för privatliv och meddelarfrihet, principer som i Sverige är inskrivna i grundlagen! Kontaktuppgifter hittar du här och sorterade på valkrets här (kom ihåg att vara vänlig).

Det är väl känt att många riksdagsmän är tveksamma till FRA-lagen, men att de känner sig tvingade att följa partilinjen. En riksdagsledamot är dock vald av svenska folket och ansvarar i första hand inför sina väljare! Vi behöver säga ifrån klart och tydligt att vi förväntar oss av våra valda representanter att de står upp för ett fritt och öppet samhälle. Det räcker att fyra personer från ja-partierna röstar emot för att förslaget ska falla.

Om du vill göra mer, skriv ut och sätt upp affischen eller dela ut flygbladen. Informera andra, speciellt sådana som ännu inte hört talas om FRA-lagen. Och om du har tid och möjlighet, delta i folksamlingen på riksdagsbron den 18 juni.

Storebror Lyssnar

Snart får staten läsa din e-post

På tisdag röstar riksdagen igenom det hett omdiskuterade signalspaningsförslaget. Förslaget ger staten rätt att spana på kabeltrafik, det vill säga telefontrafik, e-post och faxmeddelanden som passerar Sveriges gränser.

En naturlig anpassning till den tekniska utvecklingen för att skydda nationens säkerhet eller ett intrång i den personliga integriteten? Frågan har delat partierna i båda blocken men riksdagsmajoriteten är nu för.

Mejl, sms och fax som skickas över Sveriges gränser kan börja läsas av Försvarets Radioanstalt redan den 1 januari 2009 om förslaget röstas igenom på tisdag. Och allt tyder på att så kommer ske.

Konsekvenserna av lagförslaget medför en enorm kränkning av den enskildes integritet. Dessutom befaras hotad meddelarfrihet, försämrad rättssäkerhet för den enskilde och vad händer om ett odemokratisk statsskick tar vid?

Till lagförslaget hör också en förändring av vad som ska övervakas. Försvarsunderrättelseverksamhetens mandat ändras från "yttre militära hot" till "yttre hot".

Länk till propositionen finns här
Sajt med upprop mot lagen finns här

Ett Klick för Skogen

Jag vet att jag nämnt 'Ett Klick för skogen' många gånger nu, men jag tycker det är så suveränt att jag inte kan låta bli att göra lite mer reklam för det! Klicka Mera! För klicka, gå HIT

Med ett enkelt klick bidrar du gratis till att mellan 2-30 dm2 svensk gammelskog kan köpas upp och bevaras av stiftelsen.

Storleken på bevarad yta per klick varierar beroende på:

- antalet sponsorer som är med och sponsrar klicket - storleken på sponsorernas donation per klick - priset per hektar på den aktuella skogen

7 m2 gratis

Klickar du varje dag under ett år hjälper du till med att bevara mellan 7-100 m2 gammelskog.

Fattig som rik

Konceptet med klicket går ut på att det skall vara enkelt och gå snabbt, men inte kosta pengar att göra en betydelsefull insats för Sveriges gammelskog.

Till exempel ska varken en liten plånbok eller tidsbrist utgöra ett hinder för den som vill hjälpa till med att bevara gammelskogen.

Rapportera Biverkningar av Läkemedel

Nu kan patienter själva rapportera biverkningar av läkemedel via Läkemedelsverkets webbplats. I går lanserade Läkemedelsverket e-tjänsten Konsumentrapportering,
som innebär att privatpersoner kan rapportera biverkningar av läkemedel med hjälp av ett elektroniskt formulär som fylls i direkt via webben.

Både den som själv är patient och den som är förälder till eller på annat sätt ansvarar för den drabbade personen kan rapportera misstänkta biverkningar av receptbelagda och receptfria läkemedel samt naturläkemedel.

'Ju fler biverkningar som rapporteras till oss, desto bättre bild får vi över läkemedels säkerhet. Nu ser vi fram emot att få in mer kompletterande information från allmänheten, information som gör att vi ännu snabbare kan reagera om något är fel', säger Gunilla Sjölin-Forsberg, chef för enheten för läkemedelssäkerhet vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Här anmäler du biverknigar.

Läs mer på Läkemedelsverkets hemsida

Var är Robin Hood när man behöver honom?

Statsminister Fredrik Reinfeldt kommer att få sin
månadslön höjd med 5.000 kr till 131.000.
Övriga statsråd får lönepåslag med 4.000 kr till 105.000 kr.

Samtidigt införs nya regler vilket innebär att den
tidsbegränsade sjukersättningen upphör.

Från och med 1 Juli får man bara vara sjuk i 150 dagar,
Om man inte är helt ivalid och aldrig mer kommer att kunna jobba.
Det innebär att de människor med kroniska sjukdomar som inte är
tillräckligt friska efter 150 dagar inte längre har rätt till någon
sjukpenning, utan måste söka socialbidrag från komunen. 

-Hur minskar det utanförskapet?
-Var ska kommunerna ta pengarna i från?
-Äldreomsorgen eller skolan?
-Minskar det utanförskapet?

Åter igen så är det klassik borglig politik slå på de som ligger,
skjut över kostnader på kommunerna.

Norm för försörjningsstöd i Stockholms stad - 2008

Vuxna/singel/Ensamstående

Livsmedel 1560kr
Kläder och skor 500kr
Lek och fritid 390kr
Förbrukningsvaror 110kr
Hälsa och hygien 250kr
Dagstidning, telefon, TV-avgift m.m. 740kr
Summa: 3 550 kr

Har man djur t ex, så räcker inte pengarna. Försörjningstödet räcker inte ens till mat,
och matpriserna har gått upp rejält.

Ett SL kort kostar ca 700kr i månaden.

Nöjen, kläder, socialliv, internet( som man måste ha i dagens läge för att kunna betala räkningar mm.)
Detta är under all värdighet, och skapar bara ännu mer ohälsa i det svenska samhället.

En sjuk persons försäkringsersättning ersätts av en beräkning på
hushållets samlade inkomster. Kanske blir några miljarder kvar i
statskassan så att moderaterna sänka skatten för sina mer
förmögna polare...

Sverige behöver en ny regering som tar ansvar för hela landet.

Regeringens nya regler minskar sjukskrivningarna. Men nya siffror pekar på att de i gengäld leder till fler socialbidragstagare. Sjukskrivna sorteras ut, arbetsrätten urholkas och allt ansvar läggs på den enskilde. När riksdagens socialförsäkringsutskott igår höll en öppen utfrågning om de nya reglerna i sjukförsäkringen var det inte mycket som fick godkänt. Baksidan av myntet är det ökade socialbidragsberoende som blir följden av att sjukskrivna nu kan bli utförsäkrade efter ett år. Nya siffror från Sveriges kommuner och landsting, som presenterades igår, visar att antalet socialbidragstagare kommer att öka med 12 procent. Notan för kommunernas beräknas bli en halv miljard kronor.

'Jag blir starkt oroad över att människor som behöver vara sjukskrivna inte kan vara det. På sikt kan det bli en risk för folkhälsan', förklarade Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin, en av flera kritiker. Han talade till och med om ”försäkringssjälvmord”, att psykiskt instabila personer som blir felbedömda tar sina liv. 'Det är klart att risken för självmord finns i de fallen. Det är inget konstigt med det', förklarade han i efterhand.

Från 1 Juli 2008 kan man enbart få sjukersättning om arbetsförmågan är stadigvarande
nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. Pressen på läkarna är stor, 
och att få en obegränsad sjukskrivning är i dagens läge i stort sett helt omöjlig. 

Om du har en mycket allvarlig sjukdom kan du ansöka om fortsatt sjukpenning. Med mycket allvarlig sjukdom menas i det här sammanhanget att sjukdomen är så svår att det finns ett påtagligt hot mot den sjukes liv inom de närmaste månaderna. kroniska psykiska sjukomar räknas inte, trots att bl a bipolära sjukdomar har en dödlighet på ca 25%, genom suicid.

Fortsatt sjukpenning - om man har en mycket allvarlig sjukdom eller väntar på donation av ett livsnödvändigt organ kan man ansöka om att även i fortsättning få cirka 80 procent i sjukpenning. kroniska sjukdomar där personen har helt nedatt arbetsförmåga räklnas dock inte.

De nya reglerna grundas på ett beslut i riksdagen den 4 juni 2008. Syftet med de nya reglerna är att man så snart som möjligt ska kunna arbeta igen trots sin sjukdom. men nu går vi in i en lågkonjuktur, och arbetslösheten ökar igen. Hittar du inte ett jobb, är kronisk sjuk med familj, bostad och vänskapskrets är risken att du måste flytta till Norge och ta ett jobb där...

. 

Ta från de fattiga och ge till de rika

För ett år sedan presenterade regeringen skattesänkningar för de rikaste
 – som betalades med sänkt ersättning för den som har förlorat
sitt arbete eller blivit sjukskriven och med höjda avgifter till a-kassan. 

Den här gången presenteras en budgetproposition för 2008 med
fler skattesänkningar som är lika orättvisa. Den här gången ska debetalas av deltidsarbetslösa kvinnor som blir av med sin a-kassa och
andra arbetslösa som får två ytterligare karensdagar i a-kassan. Nu flyger champagnekorkarna högt i välbärgade villakvarter, samtidigt som
många vanliga radhusägare får brottas med höjda räntor på både bolån och uppskov. Ingen ljuspunkt syns heller för landets
långtidsarbetslösa. Effekten blir ökade klyftor och lägre tillväxt.Sverige tjänar på rättvisa.  
 
Rätten till a-kassa begränsas för deltidsarbetslösa (kvinnor)

Rätten till a-kassa för de som idag arbetar deltid och som uppbär a-kassa för övrig tid kommer att begränsas till 75 dagar från och med 1 januari 2007. (idag 300 dagar, 450 dagar för föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år) När försämringen får full effekt i budgeten beräknar regeringen att kunna spara 4 miljarder kronor per år. Försämringen är ett hårt slag mot främst kvinnor som jobbar inom offentlig verksamhet, handel och servicenäring, där många jobbar ofrivillig deltid.

Ytterligare två karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen

Den som blir arbetslös idag har fem karensdagar innan a-kassan betalas ut. Den borgerliga regeringen inför ytterligare två karensdagar, sammanlagt sju karensdagar, i a-kassan från och med 1 juli 2008. Regeringen fortsätter att urholka arbetslöshetsförsäkringen. Den sänkta ersättningsnivån och de kraftigt ökade egenavgifterna har hittills lett till att över 300 000 personer har lämnat a-kassan och står utan ett ekonomisk skydd vid arbetslöshet. Detta leder till ökad osäkerhet på arbetsmarknaden, ökade klyftor mellan människor och en försvagad omställningsförmåga för svensk ekonomi.

Differentierad egenfinansiering inom arbetslöshetsförsäkringen

Den förhöjda finansieringsavgiften för a-kassorna ska ersättas med en arbetslöshetsavgift som motsvarar 33 procent av arbetslöshetskassornas utbetalningar. Förslaget kommer att träda i kraft 1 juli 2008. Regeringens experimenterande med arbetslöshetsförsäkringen skapar stor osäkerhet, inte minst vad gäller försäkringens grundprinciper. Dessutom avser regeringen att skapa en tydligare koppling mellan a-kasseavgiften och antalet arbetslösa medlemmar, vilket får konsekvenser för lönebildningen. Sammantaget innebär förslaget att anställda i branscher med hög risk för arbetslöshet får svårare att ställa legitima och rättmätiga krav på löner och arbetsvillkor. Det, i sin tur, öppnar upp för en ny arbetsmarknad, byggd på låglönekonkurrens och sämre arbetsvillkor.

Fastighetsskatten sänks för de rika och höjs för de fattiga

Trots alla turer kvarstår den stora orättvisan i regeringens förslag till fastighetsskatt. Fortfarande ska slott och koja beskattas lika.

Förändringarna i fastighetsskatten och avskaffandet av förmögenhetsskatten leder till att många högavlönade villaägare i rika kommuner får skattesänkningar i hundratusenkronorsklassen. Detta samtidigt som många av landets radhus- och villaägare bara får betala mer i uppskovs- och reavinstskatt – utan att få någon sänkt fastighetsskatt.

Särskilt uppseendeväckande är det att vissa låginkomsttagare faktiskt får höjd skatt eftersom begränsningsregeln avskaffas.

Jobbavdraget ger mest till de som redan mest har

Nya beräkningar från Riksdagens utredningstjänst visar att andra steget i förvärvsavdraget är precis lika orättvist som det första steget. Personer som tjänar mellan 16 600 och 19 300 kronor i månaden får bara 7,5 procent av de totala skattesänkningarna – medan de som tjänar mer än 25 000 kronor i månaden får en ännu större del av skattesänkningarna än tidigare – mer än hälften av alla skattesänkningar (53,6 procent).

Stackars Lilla Barn

I höst införs skriftliga omdömen redan från första klass, beslutade regeringen i dag.

Enligt en ny rapport från Bris ökar svenska barns psykiska ohälsa stadigt, och prestationsångest och stress ligger bakom en stor del av de ökade problemen.Samtidigt uppger Bris att allt fler vuxna som oroar sig för barns hälsa ringer till Bris, Barnens rätt i samhället. På fyra år har samtalen om barn som mår dåligt nästan tredubblats.

Oppositionen har tidigare sagt nej till betygsliknande omdömen. -Vi vill gärna ha skriftliga omdömen, men sjuåringar ska inte underkännas, säger Marie Granlund (s).
De nya reglerna ska gälla redan från hösten. Det finns ingenting som hindrar att omdömena ges i form av bokstäver och i praktiken blir precis som betyg.

Enligt Rapport utesluter utbildningsminister Jan Björklund (fp) inte att en del barn faktiskt får gå om, men tycker att det är värre med barn som går igenom flera år i skolan utan att problemen upptäcks. Av de nästan 15.000 som ringde Bris under 2007 kom bara vart femte fram. Antalet barn som berättar om att de haft självmordstankar har mer än fyrfaldigats på fyra år, enligt Bris. De flesta som kontaktar Bris är flickor och de är i genomsnitt 14 år. Nu lovar socialminister Göran Hägglund (kd) statligt stöd. 'Kommer det in en ansökan lovar jag att behandla den välvilligt. Barns psykiska hälsa och stöd till föräldraskapet är två saker som vi prioriterar', säger han till TT.
Personligen undrar jag om ministrarna Hägglund och Björklund inte ser sambanden mellan barns psykiska ohälsa och högre prestationskrav från samhället? Låt barnen vara barn så länge som möjligt...
Hela rapporten från Bris finns att läsa här